Fredag

Solen strålar från en blå himmel och det är fredag. Efter jobbet är det presentshopping och sen hem och packa stora väskan för en helg på kungsholmen.

Rättvisa

Igår var en bra dag. Jobbade för rättvisemärkt i större delen av dagen och klämde in ett par viktiga möten på jobbet innan boxingen. Därefter bar det av för att träffa storebror i stan. Inte ofta nuförtiden som vi två har tid så där på tumanhand. Kändes bra att få prata om sånt som rör oss och inte så mycket runt hans, i och för sig fantastiskt underbara, son. Efter att ha lyckats med alla uppdrag vi hade inför födelsedagarna i helgen tog vi en fika och i vanlig ordning var klockan nio innan jag satte nyckeln i låset på min dörr. Men jag är nöjd. Det var en bra dag.

Sthlm Berlin

En god middag med en föredetta kollega på en mysig italienare följdes upp av två GT på sthlm berlin bar. Jag gillar verkligen den baren, liten, mysig och opretentiös. Synd bara att någon bestämde sig för att gå hem med min halsduk.

utstrålning?

Utstrålar jag någonting som får äldre män att falla som käglor och sen inbilla sig att det är en bra idé att stöta på mig? Någonting är det i alla fall för nu har det hänt igen. En man på min arbetsplats har börjat hinta om att dagen alltid blir bättre såfort jag finns i närheten och påståenden i den riktningen. Jag vill inte behöva vara otrevlig men det är heller inte bekvämt att ha det så här.

måndag igen

Efter en härlig helg är det måndag igen.

Tjejgänget hade i lördags ordnat en heldag med långpromenad runt sjön på Hellasgården, pick-nick, bastu med utomhusbad, kurs i smyckestillverkning och middag på grodan. Superlyckat i vanlig ordning.

På söndagen njöt jag och en vän av de första riktigt värmande solstrålarna på länge. Under promenaden längs årstaviken avhandlade vi relationsnojor, män i allmänhet och förhållanden i synnerhet. När kvällen började närma sig var det dags att vända hem för att fixa middag till systrarna. Våfflorna var såklart ett givet kort på våffeldagen och allt. Det ända trista med gårdagen var att man tappade en timme, det känns lika trist varje gång.

Inte så grått som det verkar

Ute är det grått, mjölkigt grått som gör att man inte ser så långt men inne skiner solen. För dagen idag fick en bra start. En extra timme i sängen där vi tog oss tid att bara fokusera på varann, njuta av varann och vara ett. Den energin jag får av att fördjupa mig i de ögonen gör att idag kan vad som helst hända. Jag har i alla fall ett stort leende på läpparna.

Pass

Var hos polisen och skulle göra ett nytt pass. Tydligen är det inte ett speciellt kul jobb att sitta i passexpeditionen för tanten som jobbade där verkade sur som ättika. När jag skulle fotas fick jag en stark åthutning, - man ska inte le på kortet, se inte så glad ut! Nu får vi ta en ny bild.

Eftersom det inte finns någon konkurrens inom marknaden så kan de också vara hur oflexibla som helst. Detta tar sig bland annat uttryck i att man tvingas åka dit två gånger. En för att göra passet och en för att hämta ut det. Det får inte skickas ens som rekomenderat brev att hämtas ut på posten. För att göra hela processen ännu mer spännande kan man inte göra ett pass innanför tullarna utan måste glatt sätta sig på tåg och åka till sollentuna, sundbyberg, haninge eller flemingsberg.

Vår

Nu är himlen så där fantastiskt vacker som den kan bli på lyckosamma dagar när solen sänker sig över vår vackra huvudstad. Och det är vår. Idag är natten och dagen lika långa och sen blir det bara mer och mer sol.

Mer arg

Har precis kommit från ett boxing-pass och känner mig så där härligt trött i kroppen. Hade dock lite svårt att få till den där riktiga aggressiviteten i slagen idag. Oftast brukar jag ha någon här på jobbet som jag är lite irriterad på men idag hade både jag och min boxing-partner svårt att komma på någon.

Hemma igen

Ikväll får jag äntligen träffa G igen. Och de gulliga små barnen. Men framförallt henne. Ska bli så skönt att bara få sitta i soffan med en stor kopp the och prata om allt som har hänt när hon var borta. Och om allt som inte har hänt.

Sandlåda

Under hösten hade ledningsgruppen där jag jobbar en arbetskonferens för att utvecklas i ledningsgruppsarbetet och skaffa en bättre samarbetsförmåga. Idag har jag suttit hela eftermiddagen på ett seminarium utvärderat vad som hänt sen sist. Pajkastningen kom igång rätt snabbt och vissa tog varje tillfälle i akt att prata i egen sak istället för att se till uppdraget vi fått. Vi är satta i den här positionen för att på bästa sätt bidra till att företaget drivs framåt och på rätt sätt. För att inte bli alltför desilussionerad ägnade jag mig åt att se det patetiska i enskilda individers beteenden. Varför är det så vanligt att människor vägrar lämna sandlådan? Med lyfta blickar skulle vi kunna gå framåt, nå helt nya mål och dessutom ha mycket roligare på jobbet. Det är vad jag önskar mig.

Vitt vin och räkor

Med lilla A ikväll. Och massa mysigt tjejsnack. Kommer bli en perfekt fredagkväll.

Torsdagsfest

Så här dagen efter festen igår undrar jag om alla beslut som togs igår verkligen var särskilt kloka. Prioriteringarna blir annorlunda. Behovet av fysisk närhet blir större. Kanske inte behöver göras en stor grej av det. Man lever bara en gång och då ska man väl passa på att ta till vara på den tiden.

G

Längtar efter G, min söta snälla G är i Thailand med man och barn. Min G, hon som ser rakt igenom mig och aldrig är rädd för att säga vad hon tänker och känner. Som är i så nära kontakt med sina känslor som nästan ingen annan jag känner. Som känner mig utan och innan och är den enda som vet allt, som har varit med och som förstår. Som kan realtera till allt jag har upplevt och hur det format mig. Vill att hon ska komma hem och det gör hon snart. Efter sex veckor är det nu bara 4 dagar kvar.

Beroende

Gick på en pjäs igår kväll med en underbar vän som jag sett alldeles för lite av på sista tiden. Under en fika innan det började skulle vi snabbt uppdatera varann på vad som passerat i livet sen sist. Som vanligt fanns en del att berätta. På hennes dejting-front var det fullt upp men ingen hade lyckats passera testet med fortsatt pirr i magen. På min front, som vanligt, saknas viljan att träffa någon när jag i min närhet har en man som ger mig allt jag för tillfället behöver men inget av det som man bygger på i längden. Min kloka vän utryckte det så här (antagligen för att det är något hon väldigt väl förstår) ; Li, det är som att sluta röka, du måste bara göra det. I längden är det inte nyttigt för dig även om det ger dig den kick du vill ha just nu. Hon har säkert rätt, rökning har aldrig varit en last jag tagit till mig men kärlek är det. Med allt det innebär av mental och fysisk närhet. Abstinensen kommer att bli svår när jag väl tar steget.

Utmanad

Jag är inte så förtjust i kedjebrevsbeteenden men en utmaning är en utmaning...
Väljer dock att inte skicka den vidare.

Regler: Varje spelare börjar med att skriva sex underliga/egendomliga saker om sig själv. Bloggare som blir utmanade ska skriva sex saker om sig själv i sin blogg och samtidigt ange reglerna för spelet. Bloggaren väljer sex nya bloggare och gör en lista av deras namn. Efter att det är gjort skriver bloggaren en kommentar i deras bloggar för att låta dem veta att de har blivit utmanade och att de ska läsa utmanarens blogg för mer information.

1. Jag är galen i skor och har fler än mina syskon och deras respektive tillsammans. Och då har jag ändå både en lillasyster och en svägerska som är kända för att vara bra på att shoppa.

2. Förra sommaren utmanade jag och en kompis varann att semestra en vecka i Sverige på samma sätt som när vi kunde göra för 10 år sen, d v s med en bil, varsin tusenlapp i fickan, inga plastkort och inga mobiltelefoner. Gick hur bra som helst men omgivningen blev rätt irriterade på att det inte gick att nå oss.

3. Jag blev mamma till en 16-åring när jag själv var 19 och har varit den garanterat yngsta mamman på föräldrarmöten.

4. Tycker vintern är fantastisk. Har förrådet fullt med pulkor för att vara beredd på pulkarace i vitabergsparken och badar i svenskt utomhusvatten minst en gång i varje månad.

5. Mitt fultal gick från 4 till 180 på 2 år.

6. Jag har vunnit en tävling i mest städat och ordingsamt, vilket nog kan vara svårt för många att tro. Men jag kan om jag vill, det är bara inte alltid högst på priolistan.

Nya skor

Det är så underbart vårigt därute. Ett sånt härligt ljus som gör allt piggare och gladare. Jag längtar efter ännu mer värme så mina nya vackra gröna skor kan få komma ut och klappra mot stadens trottoarer. Skorna vill promenera genom stan och stanna på en uteservering. Ett kallt glas vitt vin eller en glass i solen.

Och de nya skorna bäddar för inköp av härliga klargröna linnen och tröjor.

Shopping

Var i Malmö i helgen och festade med några kompisar sen tiden som utbytesstudent. Härligt som vanligt att se dem alla samlade.

Innan hemresan igår passade vi på att ta en repa på stan vilket resulterade i ett hål i plånboken men massa fina grejor. Blev kär i ett par skor och köpte tre. Som vanligt med andra ord. Men de var vackra.

Mamma

Jag var 19 år den dagen jag kom hem och hittade min mamma rödgråten och mentalt söndertrasad i hennes säng. Lillasyster hade just fyllt 16. Pappa hade försvunnit. På eget initiativ. Rent fysiskt fanns han kvar, om än inte hos oss, men den person vi trodde att vi kände hade plötsligt blivit en annan.

Mamma bröt ihop och blev helt okapabel att sköta någonting som hade med oss och privatlivet att göra. På jobbet höll hon ihop hjälpligt och för mig blev det en fristad den tid hon valde att försjunka i arbetet. Hon flyttade ut på landet och kvar i villan blev jag och syster. Hus, bil och barn i ett enda vingslag. Jag fick en massa stöd av min bror som efter ett tag flyttade hem från spanien för att vara nära sina systrar men den dagliga livet vilade rätt tungt på mig.

Så var jag alltså mamma. Till en tonåring. Hur gör man då? Lillasyster gjorde en hel del för att underlätta min börda genom att själv sätta upp de regler för pojkar hon tidigare hört våra föräldrar sätt upp för mig. Jag tvingades bli väldigt vuxen väldigt snabbt. På ett föräldrarmöte kom en annan mamma fram till mig och sa - och jag som alltid varit den yngsta mamman på alla föräldrarmöten, nu slipper jag det. Föräldrarmöten och utvecklingssamtal gick rätt bra, vi tog oss igenom det hela. Så mycket mer kanske man inte kan begära.

Allt som hände har skapat en relation mellan mig och syskonen som alltid kommer att vara starkare än någon annan relation, och det är jag otroligt glad för. Men såret efter allt jag tvingades axla när jag själv borde fått var oansvarig kommer alltid finnas kvar. Och mamma kommer alltid känna skuld.

Grått

Motivationen tryter och det känns som den grå dimman utanför fönstret har lagt sig över hela min arbetssituation och gör det svårt att få någonting vettigt gjort. Jag är verkligen inne i en arbetsmässig svacka. Tänk om man bara fick gå hem och krypa upp i soffan med en bra bok. Tog mig en extra timme i morse att motivera mig att lägga ifrån mig boken och äta frukost istället så jag kunde komma till jobbet i en något så när anständig tid.

Ålder

Fick idag ytterligare bekräftat att vissa på mitt jobb ser mig som väldigt ung. Träffade en kollega som uppmärksammade min nya frisyr med ett glatt: Du har klippt dig, vad fint, du ser mycket äldre ut. Komplimanger som du ser mycket äldre ut är ju inte speciellt vanliga när man lämnat tonåren bakom sig... Med råge...

Tvillingsjäl

Efter att ha suttit och pratat med en nära vän började vi nästan undra om inte min känsla av svårt att sova och frustration var någon typ av känning från hennes fruktansvärda natt. Hon lyckades kanske få en timmas sömn och då var ju mina fem rätt mycket. Vissa påstår ju att de som står varandra tillräckligt nära kan känna in den andras känsloliv och stämning även om man inte är på samma plats. Det skulle ju vara en bra förklaring till min känsla. Och trevligare än det förslag jag själv hade tidigare och inte kände mig särskilt bekväm med.

Frustrerad

Känner mig lite missnöjd. För mycket grubblerier försökte slåss om platsen i min hjärna när jag sov och jag vaknade med känslan av att jag inte nått fram med vad jag ville ha sagt igår. Frustration är en känsla jag verkligen ogillar och det innebär att jag måste ta tag i en del saker idag. Även om jag därmed riskerar att bli lite gnällig. Gnällig är inte bra med frustrerad är mycket jobbigare. Vill inte vakna med den känslan imorgon igen!

Trust your ideas to get high,
Trust your heart to fly.

Vår

Det är vår i luften. Jag känner mig glad bara av att titta ut.

I lördags var det månförmörkelse och förutsättningarna var fantastiska. Klar himmel och en vacker fullmåne. Det blev många utflykter under festen för att gå ut och titta upp mot den vackra himlen.

Härliga Fredag

Som innebär att det är två hela dagar utan jobb och än så länge utan att vara helt nedlusade av planer. Även om det är på god väg att ändras. I kväll är det en pjäs av Joyce Carol Oats på schemat. Ska bli mycket spännande. En borderline-produktion och de brukar ju vara bra.

I morgon verkar det bli fest hos exet. Många har problem med att jag tycker att det känns bra att umgås med ex men så länge det funkar för oss tycker jag inte att folk ska ha så mycket synpunkter. Har märkt att vissa har åsikten att det är ok att jag träffar dem sålänge jag inte har en ny pojkvän men att jag då måste bryta men det förstår jag inte alls. Det är ju helt olika typ av relationer. Mina ex känns fullt ut bara som kompisar. Och inget annat. Har aldrig riktigt förstått det som många refererar till som reprisernas paradis. Det, däremot, är inget för mig!

Ny månad, ny känsla

Egentligen kom känslan redan igår. Sista dagen i februari. Ett kort sms och så kände jag mig färdig. Blev lite smått irriterad men insåg sedan att det är jag som styr. Och alltså har jag också makten att ändra. Känslan kan beskrivas såhär:

Vem tror du att du är?
Vad får dig att tro att du kan bemöta mig sådär?
Kanske är det jag...