Skulle vilja skriva ett brev som förklarade hur jag känner för dig men det finns inga ord som någonsin kan mätas med det som är du. Inga ord har tillräckligt starka färger, skarpa kanter och mjuka hörn. Med dig känner jag mig levande och stark, med dig har jag en förmåga att släppa allt annat och vara i nuet. Visst har jag den förmågan ibland annars också men med dig blir den tydlig och klar. Nästan möjlig att ta på. Samtidigt får du mig att leva i en värld som inte finns. Ett parallellt liv i en parallell verklighet.
Kan vara dags att kliva utanför konstverket och se om vi kan klara att vända på luckorna utan att behöva hitta spegelrutan.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment