Är det dags för konfrotation?

Jag vill inte det. Det känns jobbigt att behöva konfrontera. Önskar att det inte ska behövas. Kanske jag kan hitta en väg att stoppa det i tid. Så att jag aldrig behöver nå den där punkten när det går över gränsen och blir en jobbig grej för båda två. Eller är det ok att bara blunda? Se det som komplimanger utan underton. Ingenting har ju hänt. Hur signalerar man på ett tydligt men diskret sätt att det inte heller finns som alternativ?